Men det är bra att din sambo ställer sig på din sida även mot sin mor… det är sällsynt :)

Ja det där med att få ut rätt pris för sina smycken är en historia för sig själv :-/

Huvudsaken är ju att man får hem materialkostnaderna + att man sedan känner att man får rimligt betalt för tiden man laggt ner utan att sälja sin själ

Så bra att han står upp för dig!! :) Tycker verkligen inte att du tar överpris!!!! :)

Tack. :) Ja han är alltid på min sida. Han uppskattar mitt hantverk vilket jag är otroligt glad för!
Det ÄR otroligt svårt att sätta "rätt" pris på sina smycken. Finns det ens något rätt pris? ;) Jag tog alltid hjälp av min mamma förut. Hon tittade på mina smycken objektivt och tyckte att jag lugnt skulle kunna ta 200-250kr för dem. De människor hon sålde till åt mig, sa att de hade kunnat betalat tom mer!

Saker är dock billigare i Tyskland, även material så därför kunde jag också gå ner lite i pris. Men jag har lyckats sälja för 200kr för mina halsband iaf. Man måste ju tänka på arbetskostnaden också. :)
Pust.. Imorgon ska jag skeppa iväg smycken till svärmors nya killes mamma. Får se om något smycke går åt där.

Det var så lustigt när vi träffade henne sist. Hon satt och stirrade så på mig (kvinnan är väl en 85 tror jag) och jag kände mig lite smått obekväm.. Efteråt frågade hon om mitt halsband jag hade på mig och om det var nåt jag gjort själv. Sen ville hon se alla! :D

Det var en gammal tråd. Men självklart vill man ha bra pris för smyckena. Det ligger en del arbete bakom, och materialkostnader. Och det är jiu inte "barnpärlor" man använder. Själv gjorde jag ett halsband före jul, där materialet gick på mer än 400 kr. Överskottmaterial blev till ett armband (allt gick åt, blev bara en pärla över). Hur prissätter man ett sånt? Det var dessutom en del jobb med att få till designen.